Projekt Parkbänk in progress...

Vöråveckan har inletts och det är en massa programpunkter och festligheter i varje by. Men byarna är en bit ifrån varandra så om jag nu i Juli försöker kombinera "Projekt Parkbänk" med föresatsen att "Motionera med tidningen Mission" så vad kan man upptäcka?

Igår försökte jag enligt annonserna om Vöråveckans program ta mig till en Loppis på Rejpeltvägen 323, nära Rejpelt skola. Det var lite som att vara ute och vandra på den grekiska holmen Serifos. På riktigt! Det var torrt och varmt, alltså och jag tänkte nu blir det förarglig solbränna, rödtonad på näsan. På armarna hade jag "solskydd" i form av det praktiska plagg som kallas "huppare", en sportjacka med huva och så jeans. Det blev hett på det viset, men hellre det än solbränna så man inte kan sova på natten.

Denna bänkmodell var den första jag hittade.

Sedan i byn Andkil vid Abramsgården, denna viloplats för trötta vandrare. I år inga programpunkter här, förutom att man kunde sitta och fundera ett slag på vad sorts tomater det kommer att bli i växthuset. Bakom mig olika sorters kreativa skrotkonstverk från förra året.

"Anttjil" så heter byn på talspråk, dialekt, men av någon anledning så skrivs det Andkil. Förbluffande!

Några skrot änder vid verkade fundera samma sak, av deras förvånade uppsyn att döma.

Jo, jo, svenska i Vörå kan vara så mycket. De som kommer hit och vill lära sig svenska har en del att fundera på.

Här vid Rejpelt skola kan man vänta på bussen och sitta och dingla med benen ett slag. Här såg jag också små mystiska papperslappar om loppiset. Men kunde inte ändå begripa att var det var, inte på skolgården i varje fall, där var inga loppisbord framme och inga andra hågade typer heller, kanske de köpte allt de behövde på SÖU loppis för någon vecka sedan? Österbottens längsta.

Jag springer av och an någon halvtimme innan jag hittade en granne som hade lite idéer och så till slut kom vi på att till höger om busshållplatsen går en väg och bakom en häck döljer sig en liten vit stuga. Hon som vill sälja på loppis kläder, tidningar, böcker och skor lovade försöka sätta en pil vid skylten som hon placerat  i en buske så att man skulle bättre förstå att inte fortsätta vidare längs Rejpeltvägen, utan istället alltså gå längs med uppfarten, "tåe". Så nu kanske nästa vandrare kan ta Projekt Parkbänk in progress, eller vad vi ska kalla det, vidare. Upptäck byar och kolla medan ni vandrar vad för sorts viloställen / parkbänkar ni hittar längs vägen. En liten sommarlek bara, om ni gillar idén.