Efter en månad utan internet äntligen här igen. Med ett normalstort tangentbord. Inte det pytte pytte lilla på den minsta dator/mobiltelfeon jag har. Kan läsa epost igen och söka information om jag behöver ha den, vill eller bara är nyfiken. Igår kom jag på att jag aldrig tidigare hört talas om Padua, en stad i Italien. Men eftersom jag gillar det mesta med landet ifråga har jag inlett en egen samla info om Italien kurs för mig själv. Alltså Italien geografi, språk, mat, kultur och mode. Historia naturligtvis. I slutet av "kursen" just nu som en skimrande hägring, snudd på en dröm: Ett projekt med EU partners med likasinnade personer som kan ansöka om EU bidrag för att utöka kontakter och bekanta oss på person nivå, få träna att prata språket, skriva om våra studier, på kuppen blir jag bättre på att konversera på Italienska...
Emmi i Vörå får lärare i italienska och de snabbaste förstaklassisterna i grundskolan är redan nästintill tvåspråkiga svenska-italienska...
